Tomheten när Mio efter en tids sjukdom avled var enorm, hela familjen sörjde. Barnen var ledsna och saknaden var stor för oss alla. Jag sökte på internet om hur man på bästa sätt för barnen hanterar ett bortgånget husdjur och hittade denna hemsida. En gravplats att gå och sörja på gick genast från idé till självklarhet, vi kände ett lugn i sorgen av att veta var hon fanns. I efterhand har vi även upptäckt att vi inte mest sörjer när vi är där utan när vi besöker Mio så gläds vi åt minnen.

Jag hörde genom en vän om Djurenskyrkogård och åkte ut för att titta. Det var så fridfullt och vackert. I vår kommun så får man inte begrava husdjur i sin trädgård och att bara lämna henne kvar och låta veterinären ta hand om henne efter hennes död var inget alternativ för mig.